Min hjärna måste vara sjuk, en tumör kanske? Vissa saker glömmer man hur lätt som helst, men när man verkligen VILL glömma något så går det inte. Varför är det så?
Varför orsakar man sig själv så mycket smärta när man inte vill känna smärtan egentligen...ska man lyssna på sitt hjärta eller huvud? Jag brukar lyssna på mitt hjärta när det gäller kärlek men nu bytte jag till mitt huvud, hittills har det inte funkat särskilt bra. Jag resonerar så att om man vill komma över en person så är det bra att kapa alla band till personen, ialla fall tillfälligt beroende på hur det går med komma över delen. Så jag har tagit bort telefonnummer, sms, bilder ( gömt bort nånstans på datorn ) och låter bli att träffa personen.
Men det funkar ju för h*lvete inte!!
Han finns kvar där som ett litet virus eller tumör i både hjärta och huvud. Vad betyder det när man tycker om en person så mycket att det gör ont även fast personen i fråga sårat en flera gånger om?
Ska det vara så svårt, för isåfall vet jag inte om jag vill vara med...men å andra sidan lever jag fortfarande efter näst intill outhärdliga situationer. Jag tänker fan fortsätta min kamp mot hjärtat och huvudet.
Så jag ska lära mig, lära mig av det jag varit med om.
Hey, what doesn't kill you only makes you stronger!