Jag har fastnat, kommer ingenstans. Alt går varken framåt eller bakåt. Jag är trött, inte sova trött utan trött på folk runt omkring mig. Hur klarar man av att varje veckan och helg göra samma saker hela tiden om och om igen?
Du ****** jag förstår nu precis hur du kände dig. Men så är det ju helt olika situationer, du har alltid varit där medans jag är den "nya". Och nu när inte du är här så fortsätter allt som vanligt, jag saknar dig som in i helvete men gör nån annan det? Jag är glad över mitt beslut jag tagit, hoppas jag har kraften att ta fler. Det behövs, det här var bara ett litet beslut men det kändes ändå så skönt. Det finns ett beslut jag måste ta tror jag, men jag vill inte. Inte alls. Det är som den sången, Dashboard Confessional - Stolen. Han sjunger, You Have Stolen My Heart. Det låter helt töntigt men så är det, det går inte få bort dig ur mitt huvud eller mitt hjärta. Jag vet att jag orsakar mig själv massa smärta eftersom jag inte kan med att släppa taget. Men det känns ibland som att jag har kommit över, men så hör jag din röst i telefonen eller ser dig. Och då kan jag inte, för hela mitt hjärta och min kropp bara skriker efter dig. Jag har gjort saker jag aldrig någonsin trodde jag skulle göra, men jag har gjort dem. På grund av dig, mina starka känslor. Kan kärlek vara farligt? Ja, jag tror det. Jag har tappat  bort mig själv i all denna röra. Fast jag kanske inte ens visste vem jag var innan heller. Men jag mådde bättre och sämre innan allt. Jag hade ju min dåvarande pojkvän i nästan 4 år, vem var jag med honom?
Om jag har turen att ha ett förhållande igen så ska jag lova mig själv att aldig tappa bort mig i det.
Jag står här och trampar en grop, den blir djupare och djupare ju mer tid som går. Jag vill att nån, helst du kommer och hjälper mig ur den. Har slutat ställa krav nu. Jag ska hjälpa mig själv. Inte vara beroende av mina vänner, men min familj.
Familjen är den som räknas mest och längst. Och dom finns här för mig och jag älskar dom för det<3
Men nu är det bara att vänta, på vilka beslut som tas av mig och runt omkring mig.


Okej, nu ska jag ut och steka i solen^^ Man får passa på medans den är framme=)
Angående inlägget ovan så behövde jag skriva av mig, se det på svart och vitt.
Men nu så släpper jag det för tillfället och njuter av värmen och solen och livet!
Kramar Louise<3